Människorättscentret fäste i sin verksamhet 2022 särskild uppmärksamhet vid effektiviseringen av det nationella verkställandet av beslut fattade av internationella tillsynsorgan

2.10.2023

År 2022 stärkte Människorättscentret kunskapsunderlaget gällande situationen för de grundläggande och de mänskliga rättigheterna i Finland samt utvecklade en systematisk nationell uppföljning av de grundläggande och de mänskliga rättigheterna. Centret publicerade också en omfattande utredning om den nationella strukturen för de grundläggande och de mänskliga rättigheterna och dess nuläge i syfte att förtydliga och stärka strukturerna. Människorättscentret deltog även aktivt i uppföljningen av verkställandet av internationella människorättskonventioner.

Människorättscentret fokuserade 2022 på att stärka rättsstatsprincipen och individens rättigheter. Samtidigt fortsatte man systematiskt att utveckla uppföljningen. Målet är att utveckla en omfattande lägesbild av situationen för de grundläggande och de mänskliga rättigheterna i Finland för att främja de grundläggande och de mänskliga rättigheterna samt som stöd för beslutsfattandet.

Allvarliga brister i det nationella genomförandet av internationella besöksorgans beslut förekommer fortfarande

Särskild uppmärksamhet fästes vid effektiviseringen av det nationella verkställandet av de avgöranden och beslut som övervakningsorganen gett. År 2022 fanns det fortfarande brister i verkställandet av avgöranden av övervakningsorganen för Europarådets konventioner om mänskliga rättigheter. Av de domar som meddelats av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) hade 18 delvis inte verkställts, och av dessa är nio ledande fall som bland annat kräver lagstiftningsändringar. Den genomsnittliga verkställighetstiden för ledande fall i Finland var i slutet av 2022 11 år och 11 månader.

I utredningen av FN:s universella periodiska granskning (UPR) som inleddes hösten 2022 gavs sammanlagt 229 rekommendationer till Finland, i synnerhet i fråga om våld mot kvinnor, rasism, hatretorik och diskriminering i allmänhet. Före granskningen hördes Människorättscentret av Genèves diplomatiska beskickningar och lämnade sin egen rapport om människorättssituationen i Finland till FN. Även olika länders ambassader i Finland informerades om Människorättscentrets rekommendationer för periodisk granskning.

Praxis som stöder självbestämmanderätten för personer med funktionsnedsättning stärktes

Främjandet av äldre personers rättigheter var en av Människorättscentrets tyngdpunkter 2022. Vid FN:s råd för mänskliga rättigheters session i september fick Finland en rapport av en självständig expert på äldre personers rättigheter, om situationen i Finland. I samband med behandlingen av rapporten och människorättsrådets session ordnade Människorättscentret också det första sidoevenemanget i sin historia om rättigheterna för äldre personer som tillhör minoriteter och urfolk.

Som en del av sin specialuppgift att främja de grundläggande och de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning vidareutvecklade Människorättscentret sitt verktyg för självbestämmanderätt som stöder boendeservicen. Utvecklingsarbetet genomfördes i omfattande samarbete med intressentgrupper tillsammans med tillsynsmyndigheter, andra myndigheter och representanter för medborgarorganisationer.

Den första programperioden för unga experter stärkte de ungas röst i frågor som gäller de grundläggande och de mänskliga rättigheterna

År 2022 stärktes också de ungas röst i frågor som gäller de grundläggande och de mänskliga rättigheterna samt i Människorättscentrets verksamhet genom att Programmet för unga experter inleddes. Under den första programperioden planerades programmets verksamhet, de ungas synpunkter på och erfarenheter av människorättsfrågor hördes och nätverk skapades på såväl människorätts- som ungdomsfältet. I programmet ökade man bland annat medvetenheten om den psykiska hälsans människorättsdimension bland unga.

Nationellt och internationellt samarbete

Människorättsdelegationen, Människorättscentrets bredbasiga samarbetsorgan, gav i oktober 2022 ett ställningstagande om att stärka skyddet av människorättsförsvarare. Utöver människorättsförsvararna diskuterade delegationen på sina möten bland annat inverkan av kriget i Ukraina på de mänskliga rättigheterna, bedömningen av regeringens propositioner för de grundläggande och de mänskliga rättigheterna samt genomförandet av regeringsprogrammet för Marins period i fråga om de grundläggande och de mänskliga rättigheterna.

Utöver de nationella åtgärderna genomförde Människorättscentret år 2022 också ett intensivt internationellt samarbete med det europeiska nätverket för människorättsinstitutioner (ENNHRI), arbetsgrupperna för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, äldre personers rättigheter, företagsansvar och invandring samt med EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) och Europarådet. I mars 2022 valdes Människorättscentrets direktör Sirpa Rautio till ordförande för ENNHRI för en treårsperiod. År 2022 stödde ENNHRI Ukrainas människorättsinstitution och rättsstatsutveckling samt fungerade som medlare i humanitära frågor. ENNHRI:s delegation bekantade sig under ordförandens ledning med krisområdena och följde flyktingsituationen i Polen samt vid gränsen mellan Polen och Ukraina. Utöver det europeiska samarbetet samarbetade man med FN:s organ.

Utredningen om finländska aktörer inom grundläggande och mänskliga rättigheter som genomfördes i samarbete med intressentgrupper producerade information om bland annat befogenheter, oberoende, samarbete och samordning samt observationer om den nationella helheten av människorättsaktörer. Utöver rekommendationerna om stärkande av strukturerna stärkte processen växelverkan mellan nationella människorättsaktörer. Utredningen publicerades i riksdagen i juni 2022 i samband med Människorättscentrets 10-årsjubileum.

Läs mer om Människorättscentrets verksamhet i verksamhetsberättelsen för 2022.

Mer information:

Sakkunnig Susan Villa, fornamn.efternamn@ihmisoikeuskeskus.fi, p. 09 4323738