Tryggande av den äldre romska befolkningens rättigheter inom social- och hälsovården

Romerna i Finland är en traditionell nationell och etnisk minoritet som enligt grundlagen har rätt att  bevara och utveckla sitt språk och sin kultur. 

De finska romernas språk, kalo, är hotat och enligt uppskattningar talar endast cirka en tredjedel av romerna språket flytande. Den äldre romska befolkningen talar språket bäst. Romani används knappt alls hos myndigheter, utan talas traditionellt endast inom gemenskapen.

Respekt för äldre, uppfattningar om renhet och blygsamhet utgör grunden för den romska kulturen och styr seder och beteenden i romska samhällen. Precis som i vilken kultur som helst förekommer det dock individuella skillnader samt skillnader mellan olika familjer och släkter i hur kulturen utövas. Kulturella seder och uppfattningar förändras också med tiden.

Den tidigare kringflyttande livsstilen samt de karga levnadsförhållanden som följt av romernas sämre ställning i samhället och att de hamnat utanför många hälso- och sjukvårdstjänster i tidigare livsskeden påverkar enligt de romska föreningarna fortfarande äldre romers hälsotillstånd och servicebehov. 

Tidigare dåliga erfarenheter av tjänsterna kan göra att romer drar sig för att uppsöka tjänster och de känner inte nödvändigtvis så väl till servicesystemet och de egna rättigheterna. Det är särskilt viktigt att bygga upp ett förtroende med kunden och det är bra att ägna tillräckligt med tid åt det. 

Ett kultursensitivt arbetssätt och kännedom om till exempel romernas historiska bakgrund och kultur stöder förståelsen för vad som är bra att beakta i fråga om äldre romer, till exempel då servicebehovet bedöms och vårdanvisningar ges.

Kulturell förståelse och en accepterande atmosfär är särskilt viktiga i tjänsterna 

Enligt lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården  (4 § och 8 §) har en klient rätt till socialvård av god kvalitet och gott bemötande utan diskriminering från den som lämnar socialvård. Klienten skall bemötas så att hans eller hennes människovärde inte kränks och så att hans eller hennes övertygelse och integritet respekteras. Enligt samma lag ska också klientens självbestämmanderätt respekteras och klientens önskemål, åsikt, fördel och individuella behov, modersmål och kulturella bakgrund beaktas. 

När en anställd inom hemvården besöker klienten i hemmet är det särskilt viktigt att de kulturella seder som är betydelsefulla för klienten beaktas och att klientens självbestämmanderätt respekteras. Enligt romernas vanor som berör renhet får till exempel saker som ligger på golvet inte lyftas upp på köksbordet och köksdukar får inte tvättas tillsammans med annan tvätt.

Det är viktigt att låta personen själv bestämma hur hen vill bli bemött och hur hen önskar att den egna kulturen beaktas.

Inom serviceboendet är det bra att beakta att det i den romska kulturen kan vara olämpligt att yngre romer bor ovanför äldre romer. För en invånare med romsk bakgrund kan det också vara viktigt att få klä sig i en romsk dräkt när anhöriga kommer på besök. 

I den romska kulturen betraktas sjukhus enligt renhetsuppfattningen som smutsiga platser, vilket hos en del kan orsaka rädsla för att smittas av sjukdomar. Därför kan anhöriga hämta med sig personliga tillbehör till den sjuka, såsom egna örngott och handdukar. 

De anhöriga och släkten i allmänhet kan också vilja finnas där som stöd för en äldre person på sjukhuset och höra om hur den äldre mår och om förändringar i hälsotillståndet. Familjen och gemenskapen är för många en väsentlig del av den romska kulturen. Det är bra att på förhand komma överens om besökspraxisen och en kontaktperson som vårdpersonalen kan kontakta vid behov. Även ur denna synvinkel är det viktigt att personalen förstår vilka seder och bruk som hör till den romska kulturen.

Äldre romer har rätt att bli förstådda och få information på ett tillgängligt sätt

Romernas sätt att tala finska skiljer sig på många sätt från den övriga befolkningens sätt att tala, och vissa ord kan ha annan betydelse. Kulturrelaterade tabun kan uttryckas genom omskrivningar. 

Skillnader i språket och kulturen kan ibland göra att det är utmanande för en yrkesutbildad person att förstå en klient eller patient med romsk bakgrund. Äldre romer kan vilja eller behöva ha en stödperson med sig när de uträttar ärenden i tjänsterna. Stödpersonens närvaro kan öka känslan av trygghet genom att den äldre blir hörd och förstådd på rätt sätt.

Enligt uppgifter från de romska föreningarna kan en del äldre romer på grund av diskriminering av den romska befolkningen och den sämre ställning i samhället som detta medfört ha dålig läs- och skrivkunnighet samt dålig hälsoläskunnighet, det vill säga förmåga att hitta, förstå, utnyttja och bedöma hälsorelaterad information. Det här är bra att beakta till exempel på läkarmottagningen och inom hemvården. En äldre person vill inte nödvändigtvis föra till exempel svag läskunnighet på tal, eftersom det kan kännas pinsamt.

Att använda ett lättläst språk i olika skriftliga anvisningar och digitala social- och hälsovårdstjänster gynnar såväl många äldre romer som en stor del av den övriga äldre befolkningen i Finland. 

Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården samt lagen om patientens ställning och rättigheter förpliktar också yrkesutbildade personer att berätta saker på ett begripligt sätt. 

Främjande av romernas delaktighet och likabehandling i Finland:

• Finlands program för romsk politik (Rompo) 2023–2030 främjar romernas jämlikhet, delaktighet och deltagande.
• Delegationen för romska ärenden som verkar i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet följer upp och främjar utvecklingen av den romska befolkningens ekonomiska, sociala och kulturella levnadsförhållanden samt främjar den romska befolkningens möjligheter att delta i samhället, likabehandling och förebygger diskriminering.
• Europeiska unionens råd har gett rekommendationer om romers jämlikhet, inkludering och delaktighet (2021/C 93/01).

Källor och mer information om hur äldre romer beaktas i social- och hälsovårdstjänsterna:

• En källa som har utnyttjats är Människorättscentrets diskussioner med representanter för organisationer och andra experter.
• Grundläggande resultat av undersökningen om romernas delaktighet och välfärd, Roosa, 2017–2018 (Suomen romaniväestön osallisuus ja hyvinvointi – Romanien hyvinvointitutkimus Roosan perustulokset 2017-2018, på finska)
• På föreningen Suomen monikulttuurinen muistikeskus ry:s webbplats har samlats material riktat till yrkesutbildade personer om kultursensitivt minnesarbete samt information om hjärnhälsa riktad till den romska befolkningen.
• Handbok om romer som användare av hälsotjänster och romska patienter på vårdavdelningar (Romanit terveyspalveluiden käyttäjinä: romanipotilas vuodeosastolla [2010], på finska)) som stöd för yrkesutbildade personer.
• I projektet Baȟtalo phuuriba – Onnellinen vanhuus (lycklig ålderdom) stöds romska äldre personers möjligheter att bo hemma och inom serviceboende samt ges stöd och handledning för äldre och deras anhöriga samt utbildning för yrkesutbildade personer.
• På Människorättscentrets sida om språkliga och kulturella minoriteter kan du läsa mer om rättsmedel.