Nationella aktörer som genomför artikel 33 av konventionen

suomeksi     in English

Nationell kontaktpunkt

I Finland består kontaktpunkten (focal point) enligt 33 artikeln i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning av social- och hälsovårdsministeriet, utrikesministeriet och en representant för en medborgarorganisation som samordningsmekanismen (se nedan) har utnämnt inom sig.

 

Kontaktpunktens uppgifter

Den nationella kontaktpunktens uppgifter i social- och hälsovårdsministeriet är att ansvara för att konventionen genomförs, vilket innebär lagstiftningsberedning och olika utredningar i samband med den samt informering om konventionen, datainsamling och utnyttjande av statistikuppgifter.

Dessutom är den ett samordningsorgan i frågor som gäller konventionen mellan olika instanser, även i statsförvaltningen, och främja integreringen av rättigheter för personer med funktionsnedsättning i samhället.

På internationell nivå övervakas genomförandet av konventionen av CRPD-kommittén, till vilken parterna rapporterar periodvis. Utrikesministeriets uppgift i rollen som nationell kontaktpunkt är att ansvara för samordningen av den periodiska rapporteringen enligt artikel 35 i konventionen.


Samordningsmekanism

Samordningsmekanismen (coordination mechanism) enligt 33 artikeln i konventionen är i Finland delegationen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. (VANE).

 

Samordningsmekanismens uppgifter

Syftet med samordningsmekanismen är att underlätta verksamheten för genomförandet på olika områden och nivåer i statsförvaltningen och samhället. För detta har man inrättat en delegation för rättigheter för personer med funktionsnedsättning i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet (VANE). Förordningen om delegationen trädde i kraft den 1 januari 2017.

För att fullfölja sin uppgift ska delegationen främja och samordna det nationella genomförandet av konventionen och att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning beaktas i verksamheten inom alla förvaltningsområden.

 

VANE:s verksamhetsprogram 

Delegationen ska göra upp ett verksamhetsprogram för sin mandattid där den anger viktiga nationella mål för att främja genomförandet av konventionen och metoder för att nå målen samt den uppföljning som behövs.


Den oberoende mekanismen

Människorättscentret, dess människorättsdelegationen och justitieombudsmannen, som tillsammans bildar Finlands nationella människorättsinstitution (NHRI, National Human Rights Institution) ansvarar i Finland för uppgifterna för den oberoende mekanism (independent mechanism) som avses i artikel 33 i konventionen.

För att genomföra skyldigheten att främja, skydda och övervaka genomförandet av konventionen behövs alla delar av människorättsinstitutionen. Dess olika lagstadgade uppgifter stödjer varandra i genomförandet av specialuppgiften.

Ett effektivt genomförande av rättigheterna för personer med funktionsnedsättning, dvs. skydd, förutsätter en möjlighet att utreda enskilda fall och göra de inspektioner som ingår i justitieombudsmannens uppgifter. Specialuppgiften förutsätter även människorättsfostran, -utbildning, -forskning och -information, som ingår i uppdragen för Människorättscentret.


Delaktighetsmekanismen

Specialuppgiften kräver samarbete mellan aktörer som arbetar med de grundläggande och mänskliga rättigheterna och att personer med funktionsnedsättning deltar. För detta är Människorättscentrets människorättsdelegation ett utmärkt forum.

För att främja engagemang och delaktighet för personer med funktionsnedsättning och deras intresseorganisationer har Människorättscentret inrättat en permanent sektion under människorättsdelegationen, kommittén för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning (VIOK).


Teamet för personer med funktionsnedsättning

Ett team för frågor som gäller personer med funktionsnedsättning har utsetts vid riksdagens justitieombudsmans kansli. Teamets uppgifter enligt den gemensamma strategin för justitieombudsmannen, Människorättscentret och den nationella människorättsinstitutionen som bildats av Människorättscentret är bland annat:

att kartlägga innehållet av uppgiften som nationell mekanism vid kansliet och Människorättscentret,

att diskutera lösningar för samarbete och delaktighet tillsammans med den permanenta funktionsnedsättningssektionen,

att bereda olika slags genomförande åtgärder på basis av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,

att uppfölja och i den mån det är möjligt stödja genomförandet av åtgärder som gäller rättigheter för personer med funktionsnedsättning i kansliets och övervakningsmyndighetens uppgifter och kundservice,

att kartlägga samarbetet med olika myndigheter och organisationer,

att utarbeta den årliga arbetsplanen

 

I arbetsplanen för 2018 har bland annat följande åtgärder tagits upp:

Deltagande i justitieombudsmannens inspektionsverksamhet

Målet är att inspektionernas antal ska uppgå till 15–20.

Inspektionsverksamheten utvecklas bland annat vad gäller hörande av klienter, personal och anhöriga.

Vid val av inspektionsobjekt väljs också sådana bostadsenheter för svårt funktionsnedsatta personer, som inte nödvändigtvis är OPCAT-objekt.

 

I samband med inspektionerna planeras och förbereds Människorättscentrets och justitieombudsmannens gemensamma projekt för att främja funktionsnedsatta personers rättigheter.

Det projekt som är under planering ska se närmare på hur rättigheterna tillgodoses för personer med utvecklingsstörning vid enheter (med övervakning dygnet runt) och institutioner (s.k. OPCAT-objekt) för effektiverat serviceboende.

I planeringsskedet för projektet kartläggs möjligheterna inom grund- och människorättsutbildning för personalen genom de brister och utvecklingsobjekt som kommit fram via de klagomål som anvisats till justitieombudsmannen och inspektionsverksamheten. Främjande av självbestämmanderätten och användningen av begränsningsåtgärder utgör de främsta utgångspunkterna för granskningen.

 

Sakkunnigläkare och VIOK:s medlemmar inkluderas i granskningarna.

OPCAT-utbildning ordnas för nya VIOK medlemmar.

Två utbildningar med teman som anknyter till funktionsnedsatta personers rättigheter ordnas för kansliets personal.

En diskussion om begreppet funktionsnedsatt inleds tillsammans med föredraganden från olika förvaltningsområden och man går igenom och vid behov specificerar nyckelbegreppen i ärendehanteringssystemen.

I samband med detta tema bjuds representanter från Institutet för hälsa och välfärd in för att berätta om Washington Groups definition av funktionsförmåga.

Den periodiska rapporteringen till CRPD förbereds genom att reda ut möjligheterna att statistikföra uppgifter om ärenden som gäller funktionsnedsättning i ärendehanteringssystemet.