Människorättscentrets material

Suomeksi     In English


Äldrerådens verksamhet och möjligheter att påverka i kommunerna (2021)

För att säkerställa de äldres möjligheter att delta och påverka måste det finnas ett äldreråd i alla kommuner. Äldrerådet är ett viktigt lagstadgat samarbetsorgan som har en central roll i övervakningen och främjandet av den äldre befolkningens rättigheter och intressen på lokal nivå.

Hösten 2020 påbörjade Människorättscentret en utredning som kartlade äldrerådens förutsättningar för verksamheten och eventuella utmaningar. En enkät skickades till alla äldreråd i Fastlandsfinlands och Ålands kommuner för att utreda praxis och verksamhetsförutsättningarna i respektive råd.

I enkäten framkom extremt mycket god praxis i äldreråden och goda resultat i arbetet, med vilka man kunnat främja de äldres frågor i kommunen. Å andra sidan varierar rådens verkliga möjligheter att påverka och verksamhetsförutsättningar väldigt mycket mellan kommunerna, och i svaren önskar man genomgående att äldrerådens roll och möjligheter att påverka stärks till exempel genom att garantera tillräckliga resurser och göra rådets verksamhet till en ännu närmare del av kommunens processer.

I enkäten granskade man separat äldrerådens verksamhet under coronapandemin. I en del kommuner har äldrerådens verksamhet varit fortsatt mycket aktiv, men i flera äldreråd har den enligt utredningen avstannat nästan helt eller varit mycket ringa jämfört med tiden före pandemin. Alla äldreråd har inte haft tillräckliga förutsättningar för att till exempel kunna arbeta på distans.

Enligt kommunallagen ska kommunstyrelsen inrätta ett äldreråd för att garantera den äldre befolkningens möjligheter att delta och påverka samt sörja för äldrerådets verksamhetsförutsättningar. Beslutet om äldrerådets sammansättning, val och verksamhetssätt fattas av kommunen.

Människorättscentrets mål är att stärka det rättsliga perspektivet i verksamheten och beslutsfattandet som gäller äldre personer samt även mer omfattande när det gäller attityder. Äldreråden bör ha en central roll i frågor som gäller bland annat äldre personers välmående, hälsa, delaktighet och boende. Tryggandet av äldrerådens delaktighets- och påverkningsmöjligheter är därför särskilt viktigt.

Läs rapporten

Sammafattningen av publikationen Bestämmelsen om företräde i 106 § i grundlagen och kravet på uppenbar grundlagsstridighet 
–är tiden mogen för förändring? (2021)

I Människorättscentrets publikation Bestämmelsen om företräde i 106 § i grundlagen och kravet på uppenbar grundlagsstridighet – är tiden mogen för förändring? dryftas behovet av ändring i bestämmelsen om företräde i 106 § i grundlagen när det gäller kravet på att grundlagsstridigheten ska vara uppenbar. I utredningen granskas domstolsbeslut där domstolen lagakraftvunnet har konstaterat att uppenbar grundlagsstridighet föreligger mellan grundlagen och tillämpning av en bestämmelse i någon annan lag. I utredningen presenteras observationer som gjorts i avgörandena, till exempel att alla avgöranden handlar om grundläggande fri- och rättigheter, att hälften av avgörandena avgjorts genom omröstning och att antalet avgöranden är synnerligen litet. I utredningen behandlas också de ståndpunkter som framfördes i samband med beredningen av den revidering av grundlagen som trädde i kraft 2011 samt synpunkter ur rättslitteraturen på hur nödvändigt och välmotiverat kravet på att grundlagsstridigheten ska vara uppenbar är.

Utredningen publiceras i svensk och engelsk version i augusti.

Läs sammanfattningen av publikationen

Rapport om självbestämmanderätten vid dygnetruntservice för äldre (2021)

Människorättscentrets rapport avhandlar utförligt frågor om äldres självbestämmanderätt såväl på allmän nivå som med tanke på personalen inom boendetjänster. Centrets mål är att främja äldres självbestämmanderätt genom stärkt kunskap om de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna bland personalen.

 Personalens medvetenhet om frågor som berör självbestämmanderätten inom boendeservicen med heldygnsomsorg förbättrar tillgodoseendet av äldre klienters rättigheter. Utveckling av personalens utbildning spelar en nyckelroll när det gäller att stärka äldre klienters självbestämmanderätt. Människorättscentret inledde hösten 2020 ett projekt för stärkande av äldres självbestämmanderätt inom serviceboende med heldygnsomsorg. Projektet inleddes av Valvira och regionförvaltningsverket i Södra Finland, och samarbetspartnerna var Attendo, Esperi Care, Elna-Marian ja Miljan hoivakoti, omsorgstjänsterna med heldygnsomsorg för äldre personer inom Kajanalands social- och hälsovård och Vanda stad.

 Arbetet inleddes med att en enkät skickades till personal, chefer och ansvariga läkare vid de deltagande enheterna för intensifierat serviceboende. Genom enkäten kartlades personalens synpunkter och kompetens i fråga om de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna och deras uppfattningar särskilt om äldres självbestämmanderätt. Utgående från enkäten utarbetades en rapport där enkätsvaren diskuteras och självbestämmanderätten dryftas mer allmänt som en fråga om grundläggande fri- och rättigheter och mänskliga rättigheter. Enkäten och rapporten har i samarbete med och på uppdrag av Människorättscentret utarbetats av Mari Aaltonen, doktor i hälsovetenskaper och docent vid spetsenheten för forskning i åldrande och omsorg vid Tammerfors universitet.

Människorättscentret är ett självständigt och oberoende sakkunnigämbetsverk vars uppgift är att följa upp och främja tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna i Finland. Människorättscentrets mål är att stärka det rättsliga perspektivet i verksamhet, beslutsfattande och lagstiftning som gäller äldre personer samt i bredare bemärkelse även attityder.

Läs rapporten

Tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna i Finland – samlade observationer för 2019 (2021)

Människorättscentrethar sammanställt observationer av de självständiga och oberoende aktörer som övervakar och främjar tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. Observationerna gäller brister och problem i tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna i Finland. Publikationen inbegriper också några avgöranden av de hög­sta domstolarna och diskriminerings- och jäm­ställdhetsnämnden.

I publikationen betonas de ämnesområ­den och rättigheter som för närvarande ingår i Människorättscentrets allmänna uppföljning av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. Uppgifterna har i huvudsak samlats in från års- och verksamhetsberättelser­na för 2019 samt webbmeddelanden. Sammanställningen är inte en heltäckande presentation av alla observationer som gjorts i samband med övervakningen av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna.

I samband med sammanställningen kommer också ett diagram över grund- och människorättsaktörer i Finland att publiceras.

Läs publikationen

Se diagram

Äldre personers rättigheter – viktiga internationella konventioner och nationell lagstiftning (2019)

De internationella normerna för äldres rättigheter skapar grunden för den nationella lagstiftningen och åldringspolitiken. På internationell och regional nivå finns det inte i större utsträckning internationella konventioner, normer eller handlingar, som uttryckligen fo- kuserar på äldres rättigheter. Många internationella människorättskonventioner och andra internationella och regionala mekanismer har dock betydelse också för äldre personers rättigheter. I denna publikation ser vi i detalj på internationella människorättsinstrument som är centrala med tanke på äldres rättigheter och granskar grundlagen och annan nationell lagstiftning, med fokus på äldre personer. 

Läs publikationen

Tillgång till rättvisa för personer med funktionsnedsättning: handikapporganisationernas rådgivningstjänster (2015)

Utredningen grundar sig på intervjuer med jurister och andra rådgivare vid olika handikapporganisationer, som Människorättscentret gjorde under hösten 2015. Syftet var att kartlägga den rådgivning som erbjuds på fältet, som kompletterar myndigheternas service, och samtidigt samla in information om vilka utmaningar personer med funktionsnedsättning möter i vardagen. Utredningen belyser sex allmänt förekommande problem i fråga om förverkligandet av rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Läs artikeln.

Handlingsplaner för mänskliga rättigheter - erfarenheter från Finland och världen (2014)

I stadsrådets människorättsredogörelse 2014 föreslås att handlingsplaner för grundläggande och mänskliga rättigheter ska göras också för kommande år. Under beredningen av handlingsprogram är det bra att också återkalla i minnet erfarenheter av andra länders motsvarande program samt om programmens bakgrund och principerna i beredningen av dem.

Artikeln är ursprungligen publicerad i Människorättscentrets verksamhetsberättelse 2014.

Läs artikeln.

Vad är mänskliga rättigheter? (2014)

De mänskliga rättigheterna är rättigheter som gäller för alla och envar på enahanda grunder och som definieras i internationella människorättskonventioner och andra människorättsinstrument. De mänskliga rättigheterna utgör folkrättsnormer som skyddar den enskilda människan, framför allt mot missbruk av offentlig makt. Nästan alla stater i världen har anslutit sig till de viktigaste universella människorättskonventionerna.

Läs artikeln.

Vad är människorättsfostran och -utbildning? (2014)

I FN:s deklaration om människorättsfostran och -utbildning fastställs det att människorättsfostran och -utbildning är all sådan fostran, utbildning, information och undervisning som syftar till världsomfattande respekt och efterlevnad av de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna och som således förebygger människorättskränkningar. Människorättsfostran ger människorna bl.a. kunskap, förmåga och förståelse och utvecklar deras attityder och tillvägagångssätt för att ge dem egenmakt att medverka till att skapa och främja en universell människorättskultur.

Läs artikeln.