Utredning om människorättsfostran och utbildning i Finland

På denna sida hittar du:

  • Utredningen om människorättsfostran och -utbildning i Finland,
  • Människorättsdelegationens rekommendationer för främjande av människorättsfostran och -utbildning i Finland
  • Sammanfattningar av artiklarna gällande olika utbildningssektorer och till dem anknytande årgärdsförslag. 

Utredning om människorättsfostran och -utbildning i Finland

Människorättsfostran och människorättsutbildning är väsentliga förutsättningar för att medvetenheten om de mänskliga rättigheterna skall utvecklas, och i sista hand för att de mänskliga rättigheterna skall förverkligas. Människorättscentret utförde år 2013 en utredning om hur människorättsfostran och -utbildningen genomförs i det finländska utbildningssystemet. Utredningen publicerades i februari 2014.

Det handlar sig om den första egentliga kartläggningen av omfattningen och beskaffenheten av människorättsfostran i Finland. Utredningen innehåller en överblick över samtliga utbildningssektorer, från småbarnsfostran till högskolor, tjänsteinnehavares fortbildning inberäknad.

I samband med utredningen publicerades också människorättsdelegationens rekommendationer för främjande av människorättsfostran och -utbildning i Finland.

Här kan du läsa och ladda ned utredningen i sin helhet.

Människorättsdelegationens rekommendationer för främjande av människorättsfostran och -utbildning i Finland

Människorättsdelegationen utfärdade sju rekommendationer för främjande av människorättsfostran och -utbildning i Finland.

Här kan du bekanta dig med människorättsdelegationens rekommendationer

Statsrådets program

Trots internationella rekommendationer saknas det i Finland tillsvidare en övergripande strategi eller ett handlingsprogram för styrande av människorättsfostran och människorättsutbildning.  I den här artikeln granskas det hur människorättsfostran och människorättsutbildningen har beaktats i statsrådets centrala program som styr utbildningen och barn- och ungdomsarbetet. Även andra relevanta riktlinjer beaktas.

Läs och ladda ned sammandraget av artikeln om statsrådets program

Småbarnsfostran

Ur människorättsperspektiv kan det sägas vara ett framträdande mål för små barnsfostran att verksamhetsmiljön och verksamhetskulturen respekterar de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter. Den nuvarande lagstiftningen om småbarnsfostran innehåller inga uttryckliga hänvisningar till de mänskliga rättigheterna, om man bortser från de tillägg som gjordes 2012 till de allmänna målen för förskoleundervisning i lagen om grundläggande utbildning.

Läs och ladda ned sammandraget av artikeln om småbarnsfostran

Den grundläggande utbildningen

I princip beaktas de mänskliga rättigheterna rätt väl i de dokument som reglerar den grundläggande utbildningen. Både i lagstiftningen gällande grundläggande utbildning och i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2004) har de mänskliga rättigheterna skrivits in bland målen för undervisningen och fostran. Dessa skrivningar har ändå inte förmått garantera att människorättsfostran och människorättsutbildning förverkligas i skolorna. Utbildningsarrangörerna, rektorerna och lärarna verkar inte uppfatta läroplanens värdegrund som tillräckligt bindande.

Läs och ladda ned sammandraget av artikeln om  den grundläggande utbildningen

Gymnasieutbildningen

Vördnad för livet och respekt för de mänskliga rättigheterna anges utgöra utgångspunken för gymnasieundervisningen. Begreppet människorättsfostran har ändå inte införts i de gällande grunderna för gymnasiets läroplan. Också det praktiska förverkligandet av människorättsfostran uppvisar tydliga brister. Gymnasie-eleverna anser å ena sidan att de mänskliga rättigheterna är främmande och svåra att förstå sig på, å andra sidan att de är självklara. Människorättsproblem anses vara relevanta ”någon annanstans”.

Läs och ladda ned sammandraget av artikeln om gymnasieutbildningen

Yrkesutbildningen

Den formella grunden för människorättsfostran och människorättsutbildningen är svag inom yrkesutbildningen. Trots det undervisas det de facto teman som anknyter sig till mänskliga rättigheter. Eftersom kopplingen till de mänskliga rättigheterna ändå saknas förmedlas inte rättigheternas innehåll och bindande karaktär i undervisningen, och de integreras inte heller i studenternas vardag.

Läs och ladda ned sammandraget av artikeln om yrkesutbildningen

Yrkeshögskolorna

Människorättsfostran ingår i regel inte i yrkeshögskolornas läroplaner. Sådana grundstudier för alla studerande som belyser frågor om mänskliga rättigheter anordnas endast i liten utsträckning. Läroanstalterna stöder sig i sin människorättsfostran på enskilda aktiva lärare och på frivilligorganisationer. Tills vidare anser de flesta att människorättsfostran närmast går att relatera till sakkunskap inom vissa specifika utbildningsområden, till exempel social-, vård- och hälsobranschen.

Läs och ladda ned sammandraget av artikeln om yrkeshögskolorna

Universiteten

Den utbildning om mänskliga rättigheter som ges vid universiteten är av stor betydelse för hela samhället. Alla lärare och högre tjänstemän samt största delen av de övriga personerna i ledande ställning utbildas vid universitet. De är nyckelaktörer i fråga om det praktiska förverkligandet av de mänskliga rättigheterna. Hittills har universiteten i Finland inte profilerat sig när det gäller människorättsutbildningen och människorättsfostran; de uppfattar inte själva att människorättsutbildning är en av deras uppgifter.

Läs och ladda ned sammandraget av artikeln om universiteten

Statens egna utbildningsanstalter och högskolor

Statens utbildningsanstalter och högskolor utbildar yrkesfolk för uppgifter där det i vissa situationer är möjligt att inskränka medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter och mänskliga rättigheter. Därför är människorättsfostran och människorättsutbildning av särskilt stor vikt vid dem. Än så länge existerar inga enhetliga anvisningar om hur de mänskliga rättigheterna bör beaktas i utbildningsmålen för de här branscherna.

Läs och ladda ned sammandraget av artikeln om statens egna utbildningsanstalter

Fortbildning för tjänsteinnehavare

Statliga och kommunala tjänsteinnehavare är i nyckelposition när det är fråga om att förverkliga de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. Skyldigheten för tjänsteinnehavare som utövare av offentlig makt att förverkliga de mänskliga rättigheterna går att härleda direkt ur människorättskonventionerna. Den har också skrivits in i 22 § i grundlagen, där det föreskrivs att det  allmänna skall se till att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses. För tillfället är människorättsutbildningen för statliga och kommunala tjänsteinnehavare i Finland inte tillräcklig.

Läs och ladda ned sammandraget av artikeln om fortbildning för tjänsteinnehavare

Det fria bildningsarbetet

Det fria bildningsarbetet når ut till en miljon människor varje år. En stor del av dem är vuxna som inte deltar i någon annan utbildning. Läroanstalterna inom det fria bildningsarbetet skulle därmed kunna axla en nyckelroll när det gäller att stärka människorättsfostran bland allmänheten. Just nu är människorättsfostran dock främmande och abstrakt för de anställda vid läroanstalterna, och den förväxlas lätt med bland annat fostran till internationalism och med mångkulturell fostran.

Läs och ladda ned sammandraget av artikeln om det fria bildningsarbetet