Nationell handlingsplan för grundläggande och mänskliga rättigheter 2012-2013
Den första nationella handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheterna 2012-2013
Statsrådet godkände den första nationella handlingsplanen om de grundläggande och mänskliga rättigheterna och dess 67 projekt den 22 mars 2012.
Handlingsplanens beredande grundade sig på Jyrki Katainens regeringsprogram.
Handlingsplanen var delad i två delar.
Den allmänna delen innehöll följande:
- handlingsplanens målsättningar
- organiseringen av uppföljningen och evalueringen
- allmänt om de grundläggande och mänskliga rättigheterna
- betydelsen av uppföljningsindikatorerna
Den speciella delen innehöll följande:
- identifiering av de centrala människorättsutmaningarna i Finland
- allmänna linjeringar för att effektivt säkerställa förverkligandet av rättigheter
- introduktion av 67 olika projekt för att förverkliga rättigheterna
Nationell handlingsplan för de grundläggande och mänskliga rättigheterna
Uppföljning av genomförande av den nationella handlingsplanen och evaluering av genomförandets resultaten
Stasrådets nätverk för kontaktpersoner för grundläggande och mänskliga rättigheter ansvarade för uppföljningen av handlingsplanen.
Medan de olika ministerierna bar ansvaret för att verkställa de ensklida projekten i handlingsplanen.
Handlingsplanen uppföljdes även av de grundläggande och människorättsaktörernas panel.
Mer information on uppföljningen av handlingsplanens genomförande
Handlingsplanens utomstående evaluering
Justitieministeriet anställde efter en anbudstävling en forskningsgrupp från Tammerfors universitet för att evaluera implementeringen av handlingsplanen. Evalueringen publicerades den 31 mars 2014.
I evalueringsrapporten:
- konstateras att handlingsplanen har varit ett betydelsefullt steg för att utvcekla den nationella människorättsarkitekturen.
- rekommnderas att arbetet ska fortsätta i en form av en ny handlingsplan under följande regeringsperiod.
- uppmärksammas att samarbetet mellan statsrådets nätverk och medborgarsamhället i berdandet av den nationella handlingsplanen visade sig vara en betydelsefull och ny administrativ uppfinning. Rapporten föreslår att samma modell används i beredandet av följande nationella handlingsplan.
- kritiseras att riksdagens önskemål, som även nämns i målsättningen av handlingsplanens fastställningsbeslut, om att definiera de nationella människorättspolitiska tyngdpunkterna förverkliga inte i handlingsplanen.
- konstateras att för att bättre främja föverkligandet av målsättningarna angående de grundläggande och mänskliga rättigheterna borde man fokusera på vissa viktiga människorättsteman istället för ett stort antal olika projekt.
- förs fram att den kommande handlingsplanen borde vara strakare kopplat med regerings programmet och statens budget.
- föreslås att handlingsplanens struktur förtydligas med hjälp av olika delområden.
- förs fram att man borde använda forskning från universiteten för att definiera de människorättspolitiska tyngdpunkterna.
- uppmanas att förhållandet mellan handlingsplanen och Statsrådets redogörelse om politiken för de mänskliga rättigheterna skulle förtydligas.
- rekommenderas att de nuvarande fragmentterade och resursfattiga nationella människorättsstrukturer förstärks.
Evalueringen av handlingsplanen (på finska)