Nationella människorättsinstitutionen (NHRI)

Finlands nationella människorättsinstitution (NHRI)

Finlands nationella människorättsinstitution består av Människorättscentret, människorättsdelegationen och riksdagens justitieombudsma.

Riksdagens justitieombudsman övervakar och främjar lagligheten i myndigheternas verksamhet och ser till att de grundläggande och mänskliga rättigheterna uppfylls.

Människorättscentret främjar de grundläggande och mänskliga rättigheterna och att öka samarbetet och informationsutbytet mellan olika aktörer.

Människorättscentrets människorättsdelegation är ett nationellt samarbetsorgan som strävar till att skapa en mångsidig kunskap om mänskliga rättigheter.

Finlands nationella människorättsinstitution har erhållit A-status år 2014. Statusen kommer att återgranskas år 2019.

A-statusen garanterar yttranderätt för människorättsinstitutionen i FN:s råd för mänskliga rättigheter och rösträtt i det internationella GANHRI nätverket.

Institutionens uppgift i samhället

Nationella människorättsinstitutioner  (National Human Rights Institution, NHRI) är  självständiga och oberoende organ som är grundade genom lag. Institutionernas uppgift är att främja och säkerställa mänskliga rättigheter.

Människorättsinstitutionen är  ett organ som kompletterar civilsamhällets, människorättsforskningens och regeringens verksamhet. Institutionen strävar till att för sin del främja förverkligandet av mänskliga rättigheter genom att uppfölja och granska de ovannämnda aktörernas verksamhet.

Arbetet sker genom att vid behov även kritiskt följa och utvärdera regeringsmaktens verksamhet, genom att hjälpa myndigheterna att bättre förverkliga de mänskliga rättigheterna och genom att forma samhället så att det blir mer medvetet om och positivt inställt till mänskliga rättigheter.

Parisprinciperna - indikatorer för granskning av människorättsinstitutionerna

Institutionernas ställning, uppgifter och sammansättning definieras av FN:s så kallade Parisprinciper. Principerna antogs enhälligt år 1993 genom en resolution av FN:s kommission för mänskliga rättigheter och i människorättskonferensens slutdokument samma år.

Parisprinciperna är det viktigaste kriteriet för att bedöma de nationella människorättsinstitutionerna. Institutioner som har A-status uppfyller kriterierna totalt.

Enligt Parisprinciperna:

  • ska nationella institutioner för mänskliga rättigheter inrättas genom en författning på grundlags- eller lagnivå, där institutionens uppgifter, sammansättning och befogenheter bestäms.
  • ska ha en självständig och oavhängig ställning, inte bara formellt utan också ekonomiskt och administrativt.
  • ska institutionen ges ett så brett mandat som möjligt när det gäller att främja och säkerställa de mänskliga rättigheterna.
  • representanter för regeringen och den verkställande makten kan delta i beslutsfattandet inom institutionen, men får då ha endast en rådgivande funktion.
  • institutionens uppgifter bör vara så omfattande som möjligt och innehålla bla.: expert-, rådgivnings- och utredningsuppdrag angående främjandet och säkerställandet av mänskliga rättigheter, fostran, utbildning och information om mänskliga rättigheter, samt uppföljning av internationella förpliktelser som gäller mänskliga rättigheter
  • institutionen deltar även i internationellt samarbete som gäller dessa uppgifter.
  • en institution kan ges i uppdrag att behandla besvär och/eller klagomål, att åstadkomma förlikning och att biträda enskilda i ärenden som gäller kränkning av mänskliga rättigheter.
  • institutioner kan ge rekommendationer till myndigheterna.

Parisprinciperna (på engelska)

Institutionens status

Den finska institutionen har fått status A 2014 och 2019.

  • A-status anger att institutionen uppfyller kraven fulltständigt.
  • B-status anger att det finns vissa brister.
  • Statusen evalueras på nytt med fem års mellanrum.

Den nationella människorätts-

institutionens strategi

Finlands nationella människorättsinstitution godkände en gemensam strategi år 2014.

Visionen för strategin är ett samhälle där de grundläggande och mänskliga rättigheterna förverkligas fullständigt.

Med hjälp av strategin utvecklas Människorättscentrets och riksdagens justitieombudsmannens kanslins samarbete. I strategin har man kommit överens om en arbetsfördelning för att uppnå de gemensamma målsättningarna.