Kampanjen ”Alla har rätt till måndagar” har börjat

23.10.2018

Människorättscentrets och diskrimineringsombudsmannens gemensamma kampanj om rätt till arbetsliv för personer med funktionsnedsättning har börjat.

Ungefär 80 procent av de personer som har en funktionsnedsättning står utanför arbetslivet. Sysselsättningsgraden är låg jämfört med utbildningsnivån: ungefär 60 procent av de människor som har en funktionsbegränsning har utbildning på mellanstadie- eller högskolenivå. Hinder för sysselsättning är bland annat att arbetsgivare inte känner till de stöd som går att få samt förutfattade meningar om arbetsförmåga och kunskaper hos människor som har en funktionsnedsättning.

Diskrimineringsombudsmannen och Människorättscentret vill genom kampanjen ”Alla har rätt till måndagar” som börjar idag, påminna om att alla har rätt till vardag på måndagar.

Människor med funktionsnedsättning ses alltför ofta som endast partiellt arbetsförmögna och som om det skulle krävas stora ekonomiska stödåtgärder av arbetsgivare för att sysselsätta dem. I själva verket är många människor med funktionsnedsättning kunniga, högt utbildade och har full arbetsförmåga för uppgifter som motsvarar utbildningen. För ändringar eller annan hjälp som eventuellt krävs på arbetsplatsen för arbetstagare med funktionsnedsättning finns det att få statligt stöd antingen via TE-tjänsterna, FPA eller kommunens tjänster för personer med funktionsnedsättning.

”Att sysselsätta arbetssökande som har en funktionsnedsättning är inte välgörenhet utan då anställer man kunniga och motiverade arbetstagare”, påminner diskrimineringsombudsman Kirsi Pimiä.

Enligt sakkunnig Mikko Joronen hos Människorättscentret är ett av problemen samhällets attityd mot personer med funktionsnedsättning och att man försöker lösa problem med utkomsten för personer som har en funktionsnedsättning genom sociala omsorgsåtgärder.

 ”I Finland ses personer med funktionsnedsättning som föremål för vård och omsorg. Unga människor som har en funktionsnedsättning pensioneras väldigt snabbt i Finland jämfört med hur lite man stöder deras sysselsättningsmöjligheter”, konstaterar Joronen.

Samhällspedagog Kaarina Huovinen, 28: ”Missförstånd och dåliga attityder gör det svårare att få arbete”

Missförstånd förekommer ofta då det gäller sysselsättning för människor som har en funktionsnedsättning. Kaarina Huovinen är samhällspedagog och studerar journalistik. Hon har ofta stött på uppfattningen att arbetsgivare skulle vara tvungen att betala lönen för en teckenspråkstolk till arbetstagare. Tolken orsakar inte kostnader för arbetsgivaren.

I Finland antas människor med funktionsnedsättning inte få arbete och de uppmuntras inte till arbetslivet Kaarina Huovinen tycker att vi i Finland har en generell förmyndarattityd som stjälper mera än hjälper. Förebilder att identifiera sig med syns inte så mycket i offentligheten. Genom förebilder skulle personer med funktionsnedsättning se att funktionsnedsättningen inte är ett hinder.

”Många har sagt till mig att jag kommer att ha väldigt svårt att få jobb då jag inte hör något. Jag förlikade mig med detta redan som barn och det har tagit sin tid att komma bort från den tanken”, berättar Huovinen.

Kampanjen alla har rätt till måndagar utmanar arbetsgivarna

Kampanjen ”Alla har rätt till måndagar” utmanar också arbetsgivare att berätta om handlingar som främjar sysselsättningen för människor som har en funktionsnedsättning. Då kampanjen idag startade har följande arbetsgivare gått med Caruna, HUS Gruppen, Ilmarinen, Innojok, KONE Hissit Oy, Lassila & Tikanoja, Manpower och SOL.

Ytterligare information om företagsutmaningen finns här.

Statistik:

Enligt Social- och hälsovårdsministeriet har 1,9 miljoner finländare i arbetsför ålder en kronisk sjukdom eller en funktionsnedsättning. Av dessa bedömer 600 000 att detta inverkar på arbete och möjligheterna att få arbete.

Enligt Institutet för hälsa och välfärd får 241 000 personer i arbetsför ålder i Finland sociala förmåner för funktionsnedsättning. Antalet är det samma som sju procent av människorna i arbetsför ålder.

Enligt en nyligen utförd enkät av Människorättscentret och Handikappforum har 14 procent (=2022) av de människor som har en funktionsnedsättning lönearbete. Av respondenterna har 43 procent heltidspension.

Enligt Institutet för hälsa och välfärd har ungefär 60 procent av de människor som har en funktionsbegränsning utbildning på mellanstadie- eller högskolenivå. Av befolkningen som inte har funktionshinder har 78 procent utbildning på mellanstadie- eller högskolenivå.

Kampanjsida:

https://www.facebook.com/maanantaikuuluukaikille/