AKTUELLA PROJEKT VID MÄNNISKORÄTTSCENTRET, första kvartalet 2021
2021-04-09
Innehåll
1 FRÄMJANDE AV DE GRUNDLÄGGANDE OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 1
2 UPPFÖLJNING AV DE GRUNDLÄGGANDE OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 4
3 INTERNATIONELLT SAMARBETE 5
Människorättscentrets utlåtanden och andra nyheter på webbplatsen
1 FRÄMJANDE AV DE GRUNDLÄGGANDE OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
Handlingsplanen för de grundläggande och mänskliga rättigheterna och redogörelsen om de mänskliga rättigheterna
Statsrådets nätverk av kontaktpersoner för de grundläggande och mänskliga rättigheterna fortsätter beredningen av den nationella handlingsplanen för de grundläggande och mänskliga rättigheterna (2020–2023). Människorättscentret deltar som sakkunnig i nätverket och dess underarbetsgrupp som utvecklar indikatorer och kartlägger kunskapsunderlaget. Handlingsplanen för de grundläggande och mänskliga rättigheterna har framskridit långsammare än väntat och som det ser ut nu ger statsrådet sitt beslut i juni 2021.
Information om handlingsplanen för de grundläggande och mänskliga rättigheterna på JM:s webbplats
Under ledning av utrikesministeriet utarbetas statsrådets redogörelse om de mänskliga rättigheterna (2021), som drar upp riktlinjer för statsrådets verksamhet i frågor som berör de grundläggande och mänskliga rättigheterna tillsammans med handlingsplanen för de grundläggande och mänskliga rättigheterna. Redogörelsen torde också ges sommaren 2021.
Föregående redogörelse om de mänskliga rättigheterna (2014)
Utrikesminister Haavistos tal vid hörandet den 10.9
Främjande av människorättsfostran och -utbildning i lärarutbildningen
Det gemensamma projektet som finansieras av Människorättscentret och justitieministeriet och som genomförs av Helsingfors universitets stöder i synnerhet utvecklingen av demokrati- och människorättsfostran i lärarutbildningen. Projektet fortsätter vid Helsingfors universitet fram till 31.7.2021. Målgruppen är yrkespersoner inom utbildningsområdet, lärare och lärarstuderande. UKM:s specialunderstöd för tre år ansöktes för projektets fortsättning utan resultat.
Som en del av detta gemensamma projekt utarbetar Människorättscentret under hösten utbildningsmaterial om lika rätt för personer med funktionsnedsättning till utbildning. Målet med utbildningsmaterialet är att öka målgruppens kännedom om konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, den rättsliga grunden för inkluderande undervisning och att klargöra vad inkluderande undervisning innebär. Utbildningshelheten om de mänskliga rättigheterna för ursprungsbefolkningen framskrider också i samarbete med bl.a. sametinget. Utbildningsteman är 1. förstärkning av kunskapsbasen om ursprungsbefolkningen (vad betyder ursprungsbefolkning och självbestämmanderätt?), 2. Språkliga och kulturella mänskliga rättigheter, 3. Klimatförändringen & samerna samt 4. Ordet till lärare och fostrare (utifrån utredningen) + politiskt inflytande. Projektet stärker det pedagogiska angreppssättet i centrets utbildningsarbete och material.
Under 2021 startar det treåriga forskningsprojektet ”Demokratisk fostran och politisk polarisering under tidsperioden för globala kriser” (på finska), som finansieras av Konestiftelsen, vid Helsingfors universitet. Ett av dess delprojekt är människorättsfostran.
För våren 2021 har man planerat ett seminarium för högskolenätverket för demokrati- och människorättsfostran och eventuellt också ett öppet seminarium om de färska forskningsresultaten och synpunkterna. Dessutom är en artikel om människorättsfostrans implementeringsutmaningar och lärarstuderandes synpunkter på kommande.
Människorättsfostran- och utbildning på Människorättscentrets webbplats
Saamelaistietoa vai puuttuvaa tietoa saamelaisista? (Miettunen 2020)
Samarbetsprojekt med ELSA
Människorättscentret deltar i European Law Students’ Association Finlands (ELSA Finland) projekt Rule of law education, där frivilliga utbildare håller en lektionsserie i människorätts- och rättsstatsfrågor för gymnasierna. Människorättscentret har hjälpt till att producera materialen och kommer på våren att genomföra en utbildning i människorätts- och rättsstatsfrågor för de frivilliga utbildarna vid ELSA.
Samarbete med SILE-projektets konsortium – Lagstiftningens inverkan på tysta aktörer: Från en otillräcklig kunskapsbas till lösningar som engagerar
Människorättscentret deltog i inledningsseminariet för SILE-projektet 17.3. Projektet, som finansieras av Finlands strategiska råd, undersöker de tysta aktörernas ställning i beredningen av lagstiftningen och lagstiftningens inverkan på de tysta aktörerna. Människorättscentret deltar i en omfattande intressentgrupp som på olika sätt stöder och deltar i projektet. I projektets konsortium deltar Helsingfors universitet, Åbo universitet, Lapplands universitet, THL och Frisky & Anjoy.
Projektets webbplats www.hiljaisettoimijat.fi
Projektet för grundläggande och mänskliga rättigheter inom boendeservice
Människorättscentret har tillsammans med riksdagens justitieombudsmans funktionsnedsättningsgrupp genomfört ett samprojekt vars mål är att stödja i synnerhet ledningen och personalen vid boendeserviceenheter för personer med utvecklingsstörning att stärka klienternas självbestämmanderätt. Ett självutvärderingsverktyg som styr boendeenheternas verksamhet har utarbetats i projektet. Verktyget har under den sista kommenteringsrundan varit i fem boendeserviceenheter för personer med utvecklingsstörning och verktyget redigeras utifrån kommentarerna. Verktyget tas i bruk under 2021.
Främjande av rättigheter i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning
Projektet för äldres självbestämmanderätt inom boendeservice med dygnetruntvård
Människorättscentret startade 2020 ett projekt för att stärka de äldres självbestämmanderätt. I samarbete med Valvira och Regionförvaltningsverket i Södra Finland inleddes ett samarbete vars syfte är att främja klienternas självbestämmanderätt och tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna inom boendeservice med dygnetruntvård. Projektet genomförs i samarbete med producenterna av effektiverat serviceboende, och det innehåller utbildning av personal, chefer och ansvariga läkare. Avsikten är att utbildningsmaterialet i fortsättningen ska utnyttjas i större utsträckning även vid andra boendeserviceenheter.
Projektet inleddes med en enkät som kartlade personalens synpunkter och kompetens i frågor som gäller de grundläggande och mänskliga rättigheterna. På basis av enkätresultaten utarbetas en rapport som i fortsättningen kan användas i bl.a. påverkansarbetet. Dessutom används resultaten som grund för utbildningsmaterialet som utarbetas.
Utredning av äldrerådens påverkningsmöjligheter
Människorättscentrets mål är att stärka det rättsliga perspektivet i verksamheten och beslutsfattandet som gäller äldre personer samt även mer omfattande när det gäller attityder. Äldreråden har i lagstiftningen en central roll i frågor som gäller bland annat äldre personers välmående, hälsa, delaktighet och boende. Tryggandet av äldrerådens delaktighets- och påverkningsmöjligheter är därför särskilt viktigt.
Människorättscentret påbörjade under hösten 2020 en utredning som kartlägger rådens praxis och eventuella utmaningar. Som grund för utredningen skickades en enkät till alla äldreråd. Syftet med enkäten är att granska hurdan god praxis som kan överföras till andra kommuner och hur rådets arbete och ställning kan stödjas i fortsättningen. Rapporten om enkätens resultat färdigställs under våren 2021.
Utredning av servicebehovet hos personer över 70 år som bor hemma
Människorättscentret och riksdagens justitieombudsmans kansli har tillsammans med Taloustutkimus gjort en enkät bland personer över 70 år som bor hemma och deras närstående. Taloustutkimus har sett till att enkäten genomförs i praktiken i början av 2021. Syftet med enkäten är att kartlägga tillgången till och behovet av olika tjänster för äldre personer som bor hemma samt hur coronaviruspandemin påverkar tillgången till tjänster och behovet av dem. Rapporten om enkätresultaten blir klar under försommaren 2021.
Projektet Oikeutta ikäihmisille
I december 2020 inleddes Oikeutta ikäihmisille – tarinoita ikääntyvästä Suomesta (OITIS) som kartlägger hurdana rättsliga problem äldre personer (över 65 år) har och om de har fått lösningar på sina problem. I undersökningen samlar man fritt formulerade berättelser om de rättsliga problem och de möjligheter till rättvisa som de äldre upplever och man intervjuar en del skribenterna. I projektet deltar Institutet för kriminologi och rättspolitik vid Helsingfors universitet, Institutet för välfärdsrätt vid Östra Finlands universitet, Tammerfors universitet och Människorättscentret.
Mer information om OITIS-projektet
COVID-19-fotoutställning och diskussionstillfälle – skjuts upp till våren
Människorättscentret ordnar på sin webbplats och senare när coronasituationen tillåter en fotoutställning om COVID-19 i Tempelplatsens kyrka och i församlingarnas lokal i köpcentret Tripla. Fotografierna är en del av utställningskonceptet Katso Ihminen av fotokonstnären Johanna Kare. Vid invigningen av utställningen ordnas en diskussion om psykisk hälsa som leds av utställningens beskyddare Pekka Sauri. Tillfället kan också följas via webben.
Fotograf Johanna Kares webbplats
2 UPPFÖLJNING AV DE GRUNDLÄGGANDE OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
Barometern för grundläggande rättigheter
Människorättscentret håller som bäst på att färdigställa en nationell barometer för grundläggande rättigheter i samarbete med justitieministeriet. Syftet med barometern är att utreda vilka erfarenheter personer med funktionsnedsättning och olika språkminoriteter (svenska, ryska och arabiska) har av de grundläggande rättigheterna. Enkätens resultat publiceras i början av 2021. Människorättscentret publicerar dessutom två korta sammandragsrapporter om undersökningens resultat. Temat för den ena rapporten är personer med funktionsnedsättning och funktionshinder, och temat för den andra är mer allmän juridisk medvetenhet. Barometern för grundläggande rättigheter har utarbetats parallellt med EU:s byrå för grundläggande rättigheter Fundamental Rights Survey och i enlighet med dess metodologi och frågor. Surveyn gjordes i alla EU-länder och en del av dess resultat har redan publicerats. Undersökningen är en del av verkställandet av den nationella handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter.
Om projektet Barometern för grundläggande rättigheter på JM:s webbplats
Människorättscentrets uppföljningsverktyg
Människorättscentret fortsätter att utveckla uppföljningen och dess eget uppföljningsverktyg tas i bruk under mars. Det är fråga om en plattform där man samlar aktuell information om tillgodoseendet av rättigheterna och den övriga utvecklingen i fråga om de valda temana. Verktyget gör det möjligt att långsiktigt följa upp de grundläggande och de mänskliga rättigheterna och hjälper till med rapporteringen.
SIHTI-projektets resultat publiceras – fortsatt projekt om företag inom vårdbranschen
Resultaten av SIHTI-forskningsprojektet, som utvärderar finländska företags ansvar för de mänskliga rättigheterna, publicerades i januari och rapporten finns på både finska och engelska på statsrådets webbplats: Projektet Suomalaisyritysten ihmisoikeussuoriutumisen tila (SIHTI): Selvitys suomalaisyritysten ihmisoikeussuoriutumisen tilasta
SIHTI-projektets syfte var att bedöma hur ansvaret för de mänskliga rättigheterna förverkligas i finländska företag, dvs. hur de har verkställt FN:s principer som styr företag och mänskliga rättigheter. Cirka 80 finländska företag deltar i granskningen. Enligt resultaten har företagen i stor utsträckning förbundit sig att respektera de mänskliga rättigheterna, men det finns fortfarande stora brister i den praktiska verksamheten. I projektets konsortium ingick förutom Människorättscentret även Hankens och Helsingfors universitets gemensamma forsknings- och utvecklingsinstitut för företagsansvar (huvudansvarig instans), FIANT Consulting Oy och 3bility Consulting. Under våren 2021 gör Människorättscentret en inledande kartläggning av företagsansvaret hos företag inom vårdbranschen utifrån SIHTI-resultaten.
Utlåtande om Finlands ESK-rapport och ESK-möte
Människorättscentret gav sitt utlåtande om regeringens landsrapport om Finlands ekonomiska, sociala och kulturella (ESK) rättigheter 31.8.2020. Den viktigaste observationen var att det inte alltid finns information om grupperna som är i en sårbar ställning, vilket gör att de lätt hamnar utanför rapporteringen. Kunskapsbasen om tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna måste stärkas.
ESK-kommittén var tvungen att skjuta upp behandlingen av de periodiska rapporterna på grund av coronasituationen, och Finlands rapport behandlades till slut i kommitténs 69:e session 15.2–5.3.2021. Rekommendationerna för Finland publicerades 8.3.2021. Människorättscentret ordnar tillsammans med Människorättsförbundet ett sammanträde 6.5.2021 där man behandlar kommitténs slutsatser och rekommendationer och ESK-rättigheternas betydelse i allmänhet.
Människorättscentrets utlåtande om ESK-rapporten
Finlands periodiska rapport och hörande i MP-kommittén
Människorättscentret gav sitt utlåtande och deltog i utfrågningen i FN:s kommitté för mänskliga rättigheter om genomförandet av MP-avtalet. På grund av fjärranslutningen var organisationsdeltagandet rekordartat omfattande, cirka 30 deltagare, vilket kommittén ansåg vara exemplariskt. Kommittén torde publicera sina rekommendationer i slutet av mars.
Människorättscentrets utlåtande om MP-rapporten
Övrig periodisk rapportering 2021
I juni 2021 ger Människorättscentret ett utlåtande till FN:s CEDAW-kommitté för beredning av hörandet av Finlands periodiska rapport. Det samråd om Finlands CRC-rapport som planerats för detta år flyttas till 2022 och tidsfristen för utlåtandena till mars 2022. Mer information finns på Människorättscentrets webbplats.
ENNHRI:s rättsstatsrapport och EU-kommissionens rättsstatsrapport
I februari-mars deltog Människorättscentret i ENNHRI:s rapport om de nationella människorättsinstitutionernas rättsstat, som i slutet av mars lämnades till Europeiska kommissionens granskning av rättsstaten (Rule of Law Review Cycle). Kommissionen bad förutom regeringarna även organisationer och andra rättsstatliga aktörer om information om centrala teman för rättsstaten (justice, checks and balances, media, corruption). ENNHRI-rapporten innehöll också ett kapitel om hur COVID-19 inverkat på rättsstaten och de mänskliga rättigheterna. Människorättscentret skrev Finlands del i ENNHRI-rapporten och var med och sammanställde ENNHRI-rapporten. Avsikten är att Europeiska kommissionens rapport ska publiceras i juli 2021.
Utredning om grundlagens företrädesbestämmelse
Människorättscentret inledde hösten 2020 en utredning om företrädesbestämmelsen i 106 § i grundlagen. I utredningen behandlas rättsfall där domstolen i enlighet med 106 § i grundlagen har konstaterat en uppenbar konflikt mellan tillämpningen av grundlagen och en bestämmelse i lag i ett enskilt fall och man lyfter fram de ståndpunkter som framförts för och emot kravet på att bestämmelsen ska vara uppenbar. Utredningen publiceras i april efter att man fått de sakkunnigas kommentarer om utkastet.
Sammanställning av observationerna av aktörer inom de grundläggande och mänskliga rättigheterna
I slutet av mars 2021 publicerade Människorättscentret den andra sammanställningen av observationerna av aktörer inom de grundläggande och mänskliga rättigheterna om rättigheternas tillgodoseende i Finland. Den första motsvarande sammanställningen publicerades i april 2020. I den andra sammanställningen beskrivs lagstiftningen som gäller olika aktörer och deras uppgifter på ett heltäckande sätt.
Tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna i Finland – samlade observationer (vol. 2)
3 INTERNATIONELLT SAMARBETE
ENNHRI:s juridiska arbetsgrupp
En grupp som består av sakkunniga från institutioner som arbetar med klimatkrisens konsekvenser för de mänskliga rättigheterna inom nätverket för europeiska nationella människorättsinstitutioner bereder ett ingripande i ett klagomål om klimatkrisen som portugisiska barn anfört hos Europeiska människorättsdomstolen. I slutet av mars fick man veta att rätt till ingripande inte beviljades.