Finland tar betydande steg bakåt i tillgodoseendet av rättigheterna för personer med funktionsnedsättning
17.6.2025
Minskad finansiering av medborgarorganisationer, nedskärningar i den sociala tryggheten, risk för återinstitutionalisering, brister i tillgänglighetslagstiftningen samt otillräckliga åtgärder för att förbättra delaktigheten på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning försvagar genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) i Finland.
Finlands första rapport om hur skyldigheterna enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning uppfylls i landet kommer att behandlas av FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning i augusti. Kommittén behandlar det nationella genomförandet av konventionen i dess helhet, med avseende på samtliga åtaganden.
Regeringens åtgärder tryggar inte delaktighet på lika villkor för personer med funktionsnedsättning
Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning förpliktar konventionsstaterna att sörja för en jämlik samhällelig delaktighet för personer med funktionsnedsättning samt rätten att delta i beslutsfattande som berör dem. I Finland försvåras främjandet av skyldigheterna avsevärt av nedskärningar i finansieringen av medborgarorganisationer, det försämrade förfarandet för hörande av organisationer för personer med funktionsnedsättning samt likgiltigheten för lagändringarnas negativa konsekvenser för personer med funktionsnedsättning.
Samtidigt drabbas personer med funktionsnedsättning orimligt mycket av de sammantagna effekterna av nedskärningarna i den sociala tryggheten. De påverkas av både allmänna nedskärningar och ändringar i innehållet i och verkställandet av lagen om funktionshinderservice i välfärdsområdena. Största delen av förändringarna är negativa och de har en stor inverkan på utkomsten och sysselsättningsmöjligheterna.
Ändringarna i lagstiftningen försämrar ytterligare tillgången till nödvändiga tjänster
Man försöker också skärpa tillämpningsområdet för lagen om funktionshinderservice så att allt färre personer med funktionsnedsättning ska få service för personer med funktionsnedsättning. Service för övriga personer med funktionsnedsättning ska ordnas med stöd av den allmänna lagstiftningen. De tjänster som tryggar delaktigheten och som förutsätts i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ordnas dock inte i praktiken med stöd av den allmänna lagstiftningen.
Rätten till ett självständigt liv och delaktighet för personer med funktionsnedsättning försvagas också av nedskärningarna i finansieringen av bostadsproduktionen. Betydande nedskärningar i fullmakterna för investeringsunderstöd ökar risken för återinstitutionalisering, eftersom understödet har varit viktigt för att lösa boendefrågan för personer med funktionsnedsättning. Officiell statistik ger inte en korrekt bild av hur vanligt institutionsboende är, eftersom stora boendeenheter med institutionsliknande verksamhet inte registreras som institutioner i statistiken.
Planmässiga åtgärder som främjar tillgänglighet och sysselsättning saknas helt
Det finns brister i tillgänglighetslagstiftningen. Skyldigheten att främja tillgänglighet saknas och underlåtenhet att säkerställa tillgänglighet har inte definierats som diskriminering i den nationella lagstiftningen.
Det skulle krävas flera åtgärder på nationell nivå för att förbättra sysselsättningsmöjligheterna för personer med funktionsnedsättning. Finlands regering saknar dock planmässiga politiska åtgärder för att öka delaktigheten på arbetsmarknaden.
Organisationer för personer med funktionsnedsättning har inkluderats i beredningen av granskningen i kommittén
Människorättscentret har följt den periodiska rapporteringen av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och deltar som en del av den nationella människorättsinstitutionen och övervakningsmekanismen i granskningen av finska regeringens rapport i Genève den 20–21 augusti.
Människorättscentrets människorättskommitté (VIOK), som fungerar under människorättsdelegationen, har deltagit aktivt i övervakningsarbetet och i beredningen av granskningen. Tillsammans med kommittén har Människorättscentret identifierat de viktigaste bristerna i verkställandet av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i Finland. Vid VIOK finns flera organisationer för personer med funktionsnedsättning och andra sakkunniga representerade.
Läs mer
Tidigare om ämnet
Mer information:
sakkunnig Mikko Joronen, tfn 09 432 3791, fornamn.efternamn@eduskunta.fi
sakkunnig Sanna Ahola, tfn 09 432 3783, fornamn.efternaman@eduskunta.fi
Hur övervakas verkställandet av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD)
Människorättscentret följer upp och främjar genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som en del av Finlands nationella människorättsinstitution och oberoende övervakningsmekanism. Kommittén övervakar genomförandet av konventionen genom nationella rapporter. Regeringen lämnar en periodisk rapport till kommittén vart fjärde år. Människorättscentret deltar i rapporteringsprocessen i alla dess skeden.