Utlåtande: Reformen av socialvårdslagen försvårar avsevärt tillgången till tjänster

Den föreslagna reformen av socialvårdslagen försvårar tillgången till tjänster och försämrar den regionala jämlikheten. Dessutom har de sammantagna konsekvenserna av ändringarna för tillgodoseendet av klienternas rättigheter inom socialvården inte bedömts tillräckligt.

Regeringens proposition innehåller betydande risker för de grundläggande och mänskliga rättigheterna. Den uppluckrade regleringen, minskningen av förvaltningsbesluten och utvidgningen av välfärdsområdenas prövningsrätt ökar risken för att nivån på och tillgången till socialvård varierar från område till område och blir beroende av de ekonomiska ramvillkoren, varvid rättigheterna för personer som behöver socialvård försämras.

Lagändringarna har negativa konsekvenser för en enskild människas rättsskydd

I lagförslaget ändras socialvårdens nuvarande modell, där socialvården beviljas som service och över vilka det fattas överklagbara förvaltningsbeslut. I den nya modellen strävar man efter att i första hand svara på behoven genom rådgivning och handledning. Som motivering till detta nämns flexibilitet i propositionen. Underlåtenhet att fatta förvaltningsbeslut har dock betydande negativa konsekvenser för den enskilda människans rättsskydd. Ett förvaltningsbeslut är ett centralt rättsligt instrument som gör det möjligt att söka ändring och föra ärendet till en oberoende domstol för bedömning.

Försämrade resurser kan inte åtgärdas i välfärdsområdena genom att minska regleringen

I nuläget har välfärdsområdena varit tvungna att balansera mellan de innehållsmässiga kraven i lagstiftningen om socialvården och regleringen av välfärdsområdenas finansiering, eftersom de tillgängliga resurserna inte alltid har gjort det möjligt att ordna tjänsterna på behörigt sätt i områdena.

Den föreslagna reformen av socialvårdslagen uppluckrar regleringen så att välfärdsområdena kan dimensionera de tjänster de ordnar enligt sina tillgängliga resurser. Ändringarna avvecklar lagstiftningen som tryggar servicen och garanterar inte den grundlagsenliga rätten till tillräcklig socialservice på basis av det individuella behovet. Tillgången till tillräckliga tjänster blir osäker eller beroende av den regionala praxisen och resurssituationen.

Reformen av socialvårdslagen är en del av anpassningsåtgärderna för den offentliga ekonomin under denna regeringsperiod, där man skär ner på den sociala tryggheten och social- och hälsovårdstjänsterna. På grund av betydande försämringar har det allmänna en ännu större skyldighet att bedöma lagändringarnas sammantagna konsekvenser för tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna.

Läs mer

• Utlåtande om regeringens utkast till proposition till ändring av socialvårdslagen (PDF, på finska)

Mer information

sakkunnig Sanna Ahola, tfn 09 432 3783, fornamn.efternamn@eduskunta.fi
sakkunnig Mikko Joronen, tfn 09 432 3791, fornamn.efternamn@eduskunta.fi