Utredning: Finska beslutsfattares och myndigheters svaga kompetens inom mänskliga rättigheter oroar experter

2024-04-03

Bild av publikationens pärm: The Impact of the United Nations Human Rights Treaties on the Domestic Level: Twenty Years On

Hinder för förverkligandet av de rättigheter som garanteras av FN:s konventioner om mänskliga rättigheter i Finland är främst relaterade till bristande medvetenhet och kompetens, politiskt urval i de rättigheter som förverkligas, slumpmässighet i handlingar, bristande förståelse för statens ansvar för icke-statliga aktörer, förringande av konventionernas övervakningsorgan samt avsaknaden av en nationell strategi och övervakningsmekanism för mänskliga rättigheter.


Utredning om inverkan av FN:s människorättskonventioner på nationell nivå

Bred kunskap om och effektiv nationell implementering av de rättigheter som garanteras av FN:s människorättskonventioner är avgörande för hela internationella människorättssystemets existens. Under de senaste 20 åren har många saker hänt i världen som påverkar mänskliga rättigheter: den ökade säkerhetiseringen i samhällen, framväxten av populism och auktoritära ledare, inskränkningen av civilsamhället, förringandet av vikten av forskning samt den växande ojämlikheten. Den här utredningen analyserar dock inte direkt effekterna av dessa.

Den nyutkomna utredningen undersöker effekten av FN:s konventioner om mänskliga rättigheter i 20 länder.[1] Det finns nio av dessa avtal,[2] varav Finland har ratificerat alla förutom konventionen om migrantarbetares rättigheter. Utredningen omfattar dock inte heller för Finlands del konventionen mot påtvingade försvinnanden, som trädde i kraft för Finland den 23 april 2023.

I utredningen behandlas varje land i ett eget kapitel. Alla kapitel är uppdelade i sex delar. Del ett och två presenterar det aktuella landets människorättssituation och statens förhållande till människorättssystemet i stort. Den tredje delen presenterar det aktuella landets deltagande i tabellform. Det fjärde avsnittet ger en översikt över inverkan av varje människorättskonvention, inklusive centrala problem som diskuteras mer utförligt i avsnitt fem. Sjätte delen innehåller slutsatser.

Bakgrund

FN:s första konvention om mänskliga rättigheter, den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering, trädde i kraft internationellt 1969. 2001 publicerades ett omfattande arbete på initiativ av FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om effekterna av rekommendationerna från FN:s kommittéer som övervakar implementeringen av konventionerna, på människorättssituationen i 20 stater under 30 års tid (1969-1999). 1999 fanns det sex FN-konventioner om mänskliga rättigheter och 80 procent av dem hade ratificerats över hela världen. Varje FN-medlemsstat hade ratificerat minst en av konventionerna. Sanna Hyttinen skrev analysen av Finlands del.

Människorättscentret gick 2019 med i ett internationellt samarbetsprojekt vid universitetet i Pretoria, vars syfte var att uppdatera arbetet för de senaste 20 åren (1999-2019), i samma 20 länder. Då hade antalet konventioner stigit till nio.

Publiceringen av projektets bok försenades på grund av att projektets drivkraft, professor Christof Heyns, plötsligt dog våren 2021. Verket publicerades online i mars 2024 med en licens som möjliggör fri användning. En tryckt version av publikationen finns också.

Processen

Finlands del i den nya publikationen skrevs och den relaterade forskningen gjordes av JD människorättsjuristen och företagsansvarsexperten Merja Pentikäinen på uppdrag av Människorättscentret.

Ett 30-tal experter inom mänskliga rättigheter och konventionssystemet för mänskliga rättigheter intervjuades som bakgrundsarbete för forskningen. Dessa representerade den nationella människorättsinstitutionen (Människorättscentret och riksdagens justitieombudsman), ministerier (justitie- och utrikesministeriet), rättsväsendet (Högsta domstolen), riksdagen (grundlagsutskottet), universitet och oberoende forskare, medborgarorganisationer och advokater och jurister. Riksdagsbibliotekets informationstjänst tillhandahöll material från bland annat riksdagshandlingar och riksdagsdebatter där FN-konventioner nämns.

Tilläggsinformation

utredningens författare, juris doktor Merja Pentikäinen, merja.pentikainen@opiniojuris.fi , 040 566 6695 

Människorättscentrets sakkunniga, Leena Leikas, leena.leikas@manniskorattscentret.fi 


Läs mer:

C Heyns, F Viljoen och R Murray (red) The Impact of the United Nations Human Rights Treaties on the Domestic Level: Twenty Years On (Brill, 2024, open access)

Finlands andel: https://brill.com/edcollchap-oa/book/9789004377653/BP000009.xml

Sammanfattning av hela rapporten: https://brill.com/edcollchap-oa/book/9789004377653/BP000022.xml

Publikationen från 2001 (endast som betalversion online): https://brill.com/edcollbook/title/10873


[1] Australien, Brasilien, Kanada, Colombia, Tjeckien, Egypten, Estland, Finland, Indien, Jamaica, Japan, Mexiko, Nepal, Polen, Senegal, Spanien, Sydafrika, Turkiet, Zambia

[2] Internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (1965), Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1966), Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (1966), Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (1979) ), Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (1984), Konventionen om barnets rättigheter (1989), Konventionen för skydd av migrantarbetares och deras familjers rättigheter (1990), Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2006), Konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden (2006)