Utredning: Personer med funktionsnedsättning behöver mer information om rättsmedel och juridisk hjälp för att överklaga beslut

Människorättscentrets utredning om rättsmedel för personer med funktionsnedsättning kompletterar kunskapsunderlaget om tillgången till rättigheter för personer med funktionsnedsättning och hur serviceprocessen fungerar. Enligt utredningen tillgriper endast få personer rättsmedel. Många upplever också att de behöver mer information av myndigheterna om möjligheten att få juridisk hjälp för att överklaga servicebeslut.

Utredningen behandlar tre tjänster som personer med funktionsnedsättning har subjektiv rätt till. Målgruppen för utredningen var personer över 16 år med funktionsnedsättning som under de senaste fem åren har ansökt om personlig assistans, färdtjänst eller FPA:s tolkningstjänst för personer med funktionsnedsättning. Materialet har samlats in 13.1–23.2.2025 med en webbenkät som besvarades av 687 personer. Respondenterna erbjöds också ett alternativt sätt att svara genom en intervju via telefon eller nätet.

En stor del av personer med funktionsnedsättning är nöjda med de servicebeslut de fått

Enligt resultaten är största delen av respondenterna nöjda med bedömningen av servicebehovet och det servicebeslut de fått. Cirka 68 procent av respondenterna uppger att de genast fått ett sådant beslut som de upplever sig vara berättigade till. Resultaten visar också att ju nöjdare klienten har varit med bedömningen av sitt servicebehov och hur hen har hörts, desto större är sannolikheten att klienten är nöjd med det servicebeslut hen fått.

I utredningen rekommenderas att särskild uppmärksamhet ska fästas vid bedömningen av unga klienters servicebehov särskilt i fråga om färdtjänster. De yngre respondenterna är också mer missnöjda med de servicebeslut de fått än äldre respondenter. Unga upplever oftare än äldre åldersgrupper att deras rättigheter inte alls tillgodosetts.

Myndigheterna ska fästa särskild uppmärksamhet vid att motiveringarna till besluten är begripliga

Sammanlagt 22 procent av alla respondenter har begärt omprövning av servicebeslutet och endast sex procent sökte vidare ändring i domstol. Endast 23 procent av de respondenter som var missnöjda med ett negativt servicebeslut berättar att de förstått motiveringarna till beslutet.

Utifrån resultaten av utredningen behöver personer med funktionsnedsättning mer omfattande information av myndigheterna om möjligheten att få juridisk hjälp och stöd i besvärsprocessen. Dessutom ska myndigheterna fästa särskild uppmärksamhet vid att motiveringarna till servicebesluten är begripliga.

Det finns ännu lite information om konsekvenserna av ändringarna i lagen om funktionshinderservice

Under de kommande åren ska det allmänna följa upp hur de ekonomiska besparingarna påverkar personer med funktionsnedsättning och den service de använder. Likaså ska man följa upp om personer med funktionsnedsättning i större utsträckning än tidigare använder sig av rättsmedel i en omställning och om de har svårt att förstå motiveringarna till servicebeslut även när tillämpningsområdet för lagen om funktionshinderservice ändras.

Välfärdsområdesreformens inverkan på vardagen och serviceprocessen för personer med funktionsnedsättning framkommer inte ännu i sin helhet, eftersom många respondenters tjänster ännu beviljas av kommunen. En motsvarande utredning borde göras på nytt om några år, varvid man kunde följa upp och jämföra de nuvarande erfarenheterna hos personer med funktionsnedsättning med en situation där välfärdsområdena har hunnit vara verksamma i några år.

Läs mer

• Utredning om användningen av rättsmedel av personer med funktionsnedsättning (PDF, på finska)

Mer information

sakkunnig Mikko Joronen, tfn 09 432 3791, fornamn.efternamn@eduskunta.fi